måndag 19 oktober 2015

Duggregn och Svajiga ben i Helsingborg


Det börjar dra ihop sig till avslutning i årets UV GP. På söndagen, innan det fantastiska, soliga höstvädret drog in, utspelade sig Helsingborgs terränglopp i klassiskt duggregnsrusk inramat av den inbjudande Jordbodalen i Helsingborg.

Uvar på plats
Två varv på en 4km bana stod på schemat, den mattekunnige kan räkna ut att detta innebär åtta svettiga kilometer. Efter en hel del förhandsstrategi stod till slut Martin, Emma, Ola och Anders på startlinjen för att springa. Drygt 100 löpare ställde upp för att springa 8 km.  En del vassa undomar men framförallt mestadels riktigt råa, vassa, ärrade,  rutinerade rävlöpare gjorde startfältet till riktigt kompetent och inspirerande. Glassiga söndagslöpare lyste definitivt med sin frånvaro.

Uvarna gjorde riktigt fina lopp. Även om slutbacken gjorde sitt för att förstöra när den suger ut det sista ur löparna redan första varvet så vann Martin männens motionsklass med sin näst bästa tid i loppet 30:43 efter en riktigt jobbig resa sista 4.5 km . Emma kontrade genom att slå sitt pers i loppet med sjuka 4 minuter. 33:28 ger 29:27 efter omräkning och ännu en delseger i GP.



Anders firar ännu ett pers

Både Ola och Anders följde upp med varsitt pers . Ola fräste i mål på 33:07 ( 33:46 ifjol) och tog en fin tredjeplats i motionsklassen (andraplatsen kneps för övrigt av Uv-bekantingen Jimmie Lindfors). Anders sprang imål på sitt nya pers som lyder 36:40, att jämföra med 37:17 från ifjol, en bra putsning även det.

Ola tystar publiken med sin målgest
Martin kryper i och med detta ännu närmre Ola i toppen. Anders kämpar förtvivlat för att hålla Emma bakom sig. Emma stormar förbi Adde och Mattias och med tanke på att hon har en mara på horisonten så är hon plötsligt i allra högsta grad med i medaljstriden.

Välkommen! Hösten har börjat på allvar.

söndag 11 oktober 2015

Uvar i blåsväder i New York


Även förra helgen var det uvar ute och flög i världen med halvmaraton på menyn. Robert och Martin var ute i rejäl snålblåst och busväder i New York.

Bay Ridge Half Marathon
Det var undergroundtävling som gällde. Drygt 400 löpare samlades under en bro i Brooklyn när Trimara sports anordnade Bay Ridge Half Marathon. Nybakade bagles, powerbars , bananas , t-shirts och inte minst Gatorade kunde förtäras både innan och efter loppet när löparna tog skydd för regnet och blåsten. Arrangemanget och banan var enkelt men genialiskt. Endast en handfull funktionärer behövdes för att hålla koll så att alla löpare hittade rätt (och fick sina bagels).

Uvar innan start
 Banan gick längs Bay Ridge och var en multipel loop vilket gjorde att löparna mötte varandra ett flertal gånger. Vågorna sköljde in över banan på sina ställen men regnet slutade lämpligt nog att piska endast minuter innan start.

Martin var ganska långt bak i fältet från start och insåg snabbt att den grupp med ca 9 personer som stack iväg som ett skott inte skulle vara aktuell att hänga med. Däremot var det en liten grupp en bit bakom som han kunde hänga och efter ca 5 km rycka sig loss ifrån. Första fem gick oväntat och lite oroväckande snabbt med kilometrar en bit under 4 minuter. 

Martin börjar plocka placeringar (och springer och fotar)
Han lyckades dock hålla ett bra tempo utan att förta sig och insåg med 5 kilometer kvar att det kunde bli en riktigt bra tid. Sista 5 tryckte han på så hårt det gick både för att hålla de jagande bakom sig och för att putsa tiden. Han tryckte sig imål efter de sista 2 km i intensiv motvind på 1:24:58. Personligt rekord med 1 sekund. Det räckte till en seger i 40-45 –klassen och en tionde plats totalt.

Martin stormar i trans mot segern
Foto: Desirae Pellegrino
Robert som sprang sin första halvmaraton höll ett riktigt fint och stabilt tempo. Efter 15 kilometer fick han tyvärr ont i knäet och fick börja justera löpsteget. Detta gjorde att han dessutom fick problem med höften så de sista kilometerna var en karaktärsprövning. Han kämpade sig i mål på 1:58:08 och en 14e plats i sin åldersgrupp (132 a plats totalt).
Robert matar på i ett kylslaget New York 
foto: Desirae Pellegrino
Martin slår sig in på andra plats i halvaraligan och nosar nu Ola i nacken i sammanställningen. Robert går upp i topp 10 när han petar ner Gunde till en elfte plats.  

Posing



söndag 4 oktober 2015

Uvar flaxade på Lidingö


Martin, Ola, Mattias och Anders flög på Lidingö förra helgen. Och som de flög, skuttade och föll. Mycket smärta upplevdes precis som sig bör under detta klassiska lopp.

Härerna ställer upp på Grönsta gärde
Martin, Ola och Mattias skippade pastapartyt och provade kvällen innan gemensam Bode Miller –inspirerad BBB-uppladdning (Burger , Bourbon and Beer) vilket skulle visa sig vara ett genidrag.



Uv gör sig redo

Vädret var perfekt på Lidingö när starten gick , 15 grader med lite sol som värmde löparna. Martin var först ut i startled 1B och rusade iväg i trängseln i ett ganska högt tempo. Det blev en snabb första mil, stabil andra mil och en tredje mil där diverse krampkänningar kontrollerades på ett mycket noggrant sätt.  Detta bäddade för ett litet oväntat pers där noteringen från 2011 krossades med 1:30 när mållinjen korsades på 2:12:02. 

Martin tog en fullpoängare och slog ett fint pers
Ola var orolig för sina bräckliga vader men efter självmassage och inbäddning i kompressionsstrumpor klarade dessa dryga två och en halv timmes misshandel. Ola höll riktigt högt tempo första halvan då han trampade snett på en rot så att det hördes över hela svarta skogen. Han sprang genom en enorm smärta ett par kilometer och lyckades sedan köra på bra ända in i mål. 2:30:52 är en riktigt bra tid.

Debuterande Mattias startade i startled 739 och fick ägna dagen till att plöja genom berg av löpare på smala stigar och vägar. Det var en väldigt sliten och utpumpad Mattias som sa till pressen ”Jag vill inte prata om det” efter loppet. 2:46:11 med en riktigt tung sista mil är dock en riktigt bra tid i debuten.


 Anders fall på Lidingö

Anders höll även han fint tempo första halvan och kom till Fågelöudde efter 1:22:44. Han ramlade sedan illa i en nedförsbacke och slog sig rejält. Han reste sig och linkade vidare sakta men säkert. I slutbackarna fick han sedan även kramp vilket gjorde att han var i ungefär samma tillstånd som Ola i Helsingborgs maraton om Ola också blivit kastad nedför ett berg. Efter kilometrar under tredje milen på upp emot 9 minuter föll han tillslut i mål efter en fin avslutning på 3:23:05.

Uvar firar på Belgobaren