Härlig sensommarlöpning i Ängelholm

LK Uven plundrar mackbordet

Vädergudarna bjöd som brukligt på exemplariskt väder när Lergöksloppet i Ängelholm stod på schemat. Medlemmarna i LK Uven är just nu något vingklippta av skador och andra affärer som ska hanteras (Uv-ungar och födelsedagskalas). Detta gjorde att endast tre Uvar fanns på plats även dessa med lite skavanker. Ola sade sig ha sprungit en mara nylogen och var därför lite sliten. Emma har efterhängsna problem med förkylningar/luftrör men hade fått låna en puff-flaska av en kompis från Norge så att hon kunde springa loppet som ju går på hennes hemmabana.

Emmas kompis Martin räddade dagen

Annars var det Martin S som gick på knock bland uvarna. Han satte av i ett hårt tempo och Ola valde för ovanlighetens skull att inte haka på. Martin fortsatte loppet igenom och eldade på rejält. Han kom tillslut i mål som 6a bland gubbarna på 39:39. För första gången under 40 minuter på de 10.2 kilometrarna i sandskogsspåren.

Ola var andra uv i mål på 43:44, något  långsammare i fjol men då skall det tilläggas att förra årets lopp var ett riktigt, riktigt.....riktigt bra genomfört lopp. Årets tid räckte till en stabil nittondeplats bland herrarna

Snart slut på lidandet

Emma, som ju vunnit loppet tidigare sprang i mål , ordentligt tagen på 45:33 (40:05 omräknat). En riktigt bra tid med tanke på förutsättningarna och det räckte till en sjätteplats i damklassen. 2405

Emma Trycker ut det sista

I Grand Prix håller Ola undan på förstaplatsen och det blir tufft att hota honom. Just nu ser det ut som om Martin, Adde och Emma gör upp om de övriga medaljerna. Ola åker till Lidingö nästa helg för att "Bara springa igenom".....vi vet vad det brukar innebära.

Hatten av för Röstångasonen Johannes Tegner , löpandes för nybildadade kompisklubben SVAL (Skånsk Vanlig Allmän Löpning). Han inte bara chockade de duktiga IS Göta -löparna genom att vinna på 34:18 utan har också har den snyggaste Pre-Mustaschen vi sett på länge, det gillar LK Uven. 

Hässleholmsloppet Brutalt igen

Martin S var tillbaka i löparvärlden i helgen när Hässleholmsloppet avgjordes i skogarna kring ett soligt Hovdala slott. Arrangörerna gör sitt bästa för att hemlighålla loppet men en del löpare hade letat sig dit för att njuta av en av de bästa terrängbanorna i Skåne. Martin var chockerande nog den ende Uven i årets startfält som dessutom för dagen förlagt siin officiella tävlingsdräkt så att han var tvungen att tävla i Uvens certifierade tredjeställ.

Martin på väg mot mål

Trädet från i fjol låg kvar mitt över banan och bjöd in löparna till de inledande stigningarna som verkligen visar vad terräng innebär. Martin höll ihop det bra och kunde avverka de 10 kilometerna på 41:42, dryga minuten långsammare än i fjol. Detta räckte till en fin 7e plats trots att han förlorade en spurtduell efter att en löpare sprungit ikapp honom i den så kallade ”Addebacken” .

7 sköna poäng i GP gör att Martin håller kontakten med medaljstriden inför höstspurten.

Kräftskiva i Göteborg!

När LK Uvens kanslipersonal var ute och lagade ett klocktorn härom kvällen blixtrade det plötsligt till i natten. Himlen lystes upp och med två eldspår efter sig uppenbarade sig en vit DeLorean som kördes av en vithårig man med galen uppsyn. "Jag har ett meddelande till LK Uven " sa han och överlämnade en pergamentrulle innan han hoppade in i bilen och försvann. När vi öppnade den antika skiften fann vi följande referat som vi skrev av innan vi skickade orginalet till ett labb för Kol14 datering:

En utredning pågår om två av Uvarna brutit mot klubbens alkoholpolicy, löparna får tävla medan utredning pågår (Lex Alberto Contador)


Här är deras berättelse:

Två av uvarna

Två timmar i bil, Gammel dansk, Kräftor, Vin, Öl, Nattklubb, Och ett lopp...
Bilfärden gick smidigt. Mattias körde hela vägen och övriga passagerare förlustade sig med Espresso och en lite Gammel Dansk. "Det är bra för magen, det är sen gammalt" muttrade Ola när han stod på macken och drack Gammel Dansk ur en pappmugg. Trogna läsare kanske minns att Mattias gjorde en kanondebut på säsongen i stävie. Dagen innan laddade han upp med just Gammel Dansk. Framgångsrecept?

Väl framme i Göteborg släpptes Ola av på sitt extremt centrala hotell. Mattias och övriga åkte till sig eget hotell länge bort. Det dröjde dock inte mer än några minuter innan Ola konstaterade att det är tråkigt att vara ensam och därför styrde mot Mattias hotell och mot en öl. "Det är bra med kolhydrater" muttrade Ola medan han glupskt svepte ölen.

Carbo Loading

På morgonen strax innan varvet möttes herrarna upp återigen på Mattias hotell. Ola hyllade i vanlig ordning Mattias form och försökte mörka sin egen. "Vi siktar väl på 4:35 tempo cirka?" muttrade Ola innan dom satte sig på spårvagnen. Mattias tyckte annorlunda och föreslog att man iaf kunde börja på 4:30 sen känna efter. "Håll käften" muttrade Ola.



Väl på plats blev det spänd stämning då ännu en Uv dök upp, nämligen Martin Larsson. Denna gigant i Uv-sammahang. Mattias och Ola frågade spänt vilken startgrupp Martin  hade, "Startgrupp 1" svarade Martin nonchalant medan han med stolthet satte på sig Uv-linnet. Ola och Mattias hade startgrupp 3 respektive 4... och så var rangordningen satt.

Ola formligen flög iväg kl 13.09 när hans grupp startade. I vanlig ordning hade Ola mörkat sitt tempo och lade sig stabilt runt 4:20 per km. Hör höll han sig också hela loppet och slutade i mål på 1:33:33! Mycket bra insats av Ola och ett pers! När Mattias startade kl 13.12 kändes allt väl. Han höll stabilt 4:30 i ca 17km när känningar i vänster knä kom. Med stor möda och lite gång tog han sig i mål på 1:38:47, även där ett pers av rang!

Martin Larsson kom in på 1:24:30...

Larsson skymtades i Göteborg

Efter loppet satte sig Ola och Mattias på en uteservering längs avenyn och drack champagne och öl. "Har dom ingen 2004 gran crü?" Muttrade Ola.

Ola fick en unik medalj

Kvällen avslutades på en båt i Göteborgs skärgård där kräftor och mängder av vin inmundigades. Ola var lite besviken på att det "bara" fanns havskräftor i obegränsad tillgång. "Vad är det för fel på signalkräftor?" muttrade Ola.
Efter bufféhaveriet styrdes kosan mot nattklubb där sällskapet drack drinkar och hade trevligt. Samtliga förvånansvärt pigga i ben och kropp. Men det är klart, dom drack ju Gammel dansk på båten...

Emma höjde insatsen i maratonkategorin

Det kom en bakfull brevbärare med ett brev till LK Uvens kansli som skulle delats ut i juni. I kuvertet fann vi ett gulnat referat från Emmas insats i Stockholm Marathon. Och vilken insats sen, trots ett smärre helvete så kom hon in på 3:54:11 vilket motsvarar 3:26:04 och en topplacering i årets maratabell.

Emmas berättelse:

Stockholm marathon
Uppladdningen inför maran var väl inte den bästa. All energi veckorna innan gick åt till att fixa och trixa med barn och boende och barnpassning.

Dagen innan traskade vi runt åtminstone en halvmara i 35 gradig värme....
Själva tävlingsdagen började med en kaotisk o stressig frukost i en överfull hotellmatsal.
Allt detta gjorde dock att jag lite såg fram emot några timmars egentid.

Kände mig laddad vid starten, och bestämde mig för att hålla mig runt ett 5 tempo.
Kändes fint, solen sken men inte mer än 17-18 grader.

Men, så helt plötsligt, strax efter milen, så kom den! Helt oväntat! En jävla smärta i vänster höft. Gjorde ont från höften och hela vägen ned i foten. Tog bort all kraft från någon form av löpsteg.
Tänkte att det skulle släppa om jag försökte springa på, men efter några kilometers kämpande gjorde jag det...stannade och började gå.. Där och då förlorade jag också mentalt..

Resten av loppet blev smärtsamt, frustrerande och blä. Tanken på att bryta fanns där många, många gånger, men tvingade mig själv att fortsätta. Lite för att jag inte riktigt visste hur jag gör om jag bryter.

Sista kilometrarna bet jag ihop och tvingade mig att springa hela tiden, och känslan att komma in på stadion var helt fucking underbar!!!
Jag gjorde det!!!

Och ja, lite revanschsugen är jag...nu så här något senare

Emma dammade till med en halvmara

Ett halvmarathon uppenbarade sig plötsligt i Emmas hemby Ängelholm vilket gör Ängelholm till en av de mest frekventa byarna i årets Grand Prix. Emma drog dessutom till med 1:49:52 vilket innebär att hon går upp i topp i halvmaratabellen med 1:36:41 .

Här är hennes berättelse:

"Ängelholms halvmarathon -  

Är det ett nytt lopp i hemstaden vill man ju inte missa detta tillfället, kanske enda året som det genomförs dessutom då det är en del i Ängelholms 500års firande.

Även om både kropp och knopp sa att jag nog borde låta bli. En sommar full av halsont och hosta hade gjort att utgångsläget inte var det bästa.

Bestämde mig för att ta det lugnt, gick det så gick det. Tiden fick kvitta.

Första 12 flöt på bra, sen började det bli tyngre, då kom det dessutom både uppförsbackar och motvind.

Vågade inte trycka på förrän jag såg målet, men då blev det å andra sidan en rejäl spurtduell. Som jag vann. Gött! 😄 . Tiden blev 1:49:52 (1:36:41) "

En släktfejd utspelades på åsen

2 uvar flög upp för åsen en molnig juli förmiddag, det skulle visa sig att ålder segrade över skönhet ännu en gång. Smått orolig (som vanligt) skulle Ola få möta sin unga och allt mer löpstarka svåger Mattias i en heads up uppför Hallandsåsen. Laddade till tänderna åkte de upp mot åsen i en bil där spänningen var så hög att man kunde ladda sin telefon utan att koppla den till något uttag. Väl på plats bestod uppvärmningen av urinering i det fria och höga knän på parkeringen vid Ö Karups kyrka.

Kl 11 gick startskottet och det var inte direkt i en rasande fart som de båda uvarna gav sig iväg. Gemensamt höll de ihop i ca 2 km då Ola la i en ytterligare växel och fick en lucka på ca 200 m som han sedan höll hela vägen in förbi den där vägskylten som agerar mållinje. 15.09 stannade Olas klocka på och en skön seger var ett faktum. Mattias tog sig i mål på fina 15.30 och en säker andraplats.


Ola har krafter kvar att spänna musklerna efter målgång

Men Mattias skulle få sin revansch! Senare på kvällen sopade han banan med sin svåger i en het dance of.


Dagens vinnare på dansgolvet